Surpotta........

.....blev jag idag kallad av en kvinna då jag var ute med Molly.

Vi gick på en gångväg inne i ett villaområde några kilometer hemifrån då vi närmade oss en korsande stig. Jag såg kvinnan och hennes skuttande hund på avstånd, hon grejade med något i påsen hon hade i handen och hade noll koll på omgivningen. Hunden var något större än Molly men var säkerligen en unghund eftersom den var ganska så yvig i sina rörelser.

Jag hade Molly i flexikoppel och gjorde som jag brukar då vi möter någon människa eller hund, jag "halade" in henne och hon går då in vid min vänstra sida och går fot i kortast tänkbara låst koppel. Den andra hunden var inte lös utan hade också flexikoppel men kvinnan gjorde ingen ansats att korta in kopplet.

Jag stannade då och ropade att hon skulle "hala in" sin hund för man vet ju att med flexikoppel är det nästan förenat med livsfara för både hund och människor då man möts. De snor in sig på nolltid runt varandra.

Men nej då kvinna forsatte glatt framåt med hunden hoppande i den tunna linan 5 m framför sig. "Hala in" ropade jag igen  - vad säger du, svarade kvinnan - korta kopplet, sa jag då med lite barskare stämma.

Då tog hon "illa upp" och kallade mig surpotta. Men jag ville inte ha en vild och busig hund i tunn flexilina dansande runt mig och Molly. Hunden ville säkert hälsa och matten var väl van att hennes lilla älskling var omtyckt av alla och fick göra vad den ville.

När hon sa Surpotta ville jag förklara mig, men hon ville inte lyssna, utan sa omigen att jag var en surpotta.

Då sa jag; - och du är en gammal kärring som hörde illa!

Jag brukar verkligen aldrig brusa upp eller kalla folk vid fula tillmälen men jag tyckte hon var så urbota dum, dessutom såg hon dum ut och verkade inte begripa sitt och sin hunds bästa. Om hon hörde vad jag kallade henne vid, vet jag inte, men det kändes skönt att få häva det ur sig. Så det så!!!!

Avslutar med en bild på 2 som är glada att det är töväder på gång och att isen släpper.