söndag 21 augusti 2011

Lingon och öronfladder

I går kom äntligen sommaren tillbaka efter ett par dagars hiskligt oväder med regn och blåst. Vi kände för en promenad vid kanten av strandskogen vid Råbocka. Det är tyvärr hundförbud på badstranden fram till 15 september, men att stå uppe vid kanten av klitterna och kika på härligheten kan man väl få -  speciellt som det inte finns några badande just där.




Vi har haft Hilma boende hos oss i veckan som gått eftersom hennes familj varit på semester. Det har gått jättebra med hundarna, de har inte bråkat en enda gång - men å andra sidan har de heller inte lekt med varandra.

Jag tror hundar har någon slags telepatisk förmåga, Hilma kände redan i morse att det var idag hon skulle hämtas hem. Hon kunde inte koppla av efter frukosten utan låg på spänn i sin korg och lyssnade. Naturligtvis blev hon jätteglad då hennes matte kom.



Molly var nog lika glad över att bli av med henne och få ha sin matte och husse för sig själv.

Igår då vi var i skogen såg jag flera tuvor med lingon, men jag hade inte någonting med mig att plocka dom i. Jo, 1 st bajspåse, men den behövdes nog sparas om ..... Idag tog jag med mig en liten hink och den fylldes snabbt med härligt röda bär.



Jag har tänkt mig att råröra dom, har aldrig gjort det tidigare men hittar förmodligen recept någonstans, det skall väl inte vara någon större konst att fixa till 5 dl sylt!?

Det var gott om svamp också, men jag tror inte de var ätliga. Jag vill i alla fall inte testa på mig och min familj. Det gick folk och letade lite här och var, förmodligen visste de vad de skulle plocka eller låta stå.




Avslutar dages bloggande med lite öronfladder på stenarna utanför Magnarp



3 kommentarer:

  1. Ja, nog känner hundarna på sig en hel massa saker. Redan innan vi själva vet det, tror jag ibland.

    SvaraRadera
  2. Håller med! De har en helt annan känslighet för stämningar än vi tvåbenta.
    SV Jag försöker minnas vad en kvinna som i många år arbetade på Bagarmossens djursjukhus sa', att de var mycket räddare för mindre hundar! "De hugger först och frågar se'n!!" sa' hon. Kanske för att folk uppfostrar stora mer? Fast större som ÄR ilskna/ofostrade blir ju farligare... Biffen är dock i huvudsak en "kelhög":)

    SvaraRadera
  3. Vilka underbara bilder från stranden!
    Värst är nog när man lämnat bort sin hund och den inte vill följa med när man kommer hem! Det hände min fars russell en gång när ho bott en vecka hos oss, hon ville INTE följa med. Men det gick som tur var över ;-)
    Kram Malin på Cannolis blogg

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.