Lång dags färd mot natt.....

.......ungefär så kan jag sammanfatta gårdagen.

Vi i champion-gruppen samlades klockan 12, men då var det yterligare 2 st öppenklass-hundar som Kim skulle gå med och granska. Det blev till att vänta länge....eftersom det var små-taxar och de går inte så fort men är väldigt spårnoga och mycket duktiga.

Väldigt vad folket ser sammanbitna ut.

När klockan var 14 var det så dags för oss att bege oss ut till det bortersta spårområdet. Eftersom vi igår var nära att fastna i leran, valde vi att parkera längre bort och fick då gå ca 1 km till "knutpunkten" för våra spår. Hundarna vart flåsiga och ivriga och vädrade i luften efter blod och klöv.

När blir det min tur, undrar Elsa

Sen blev det till att vänta... och ...vänta....och vänta på varandra eftersom Kim skulle gå med varje ekipage. Vanligtvis är Eva också engagerad i spårningen, men just idag var hon upptagen med annat.

Strax efter 16 var det Mollys tur att gå. Hon var ivrig, men hade tid att undersöka spårstarten noga och dessutom krafsa lite i uppsparket. Hon pinnade på bra, men kryssade något vilket enligt Kim tydde på hon vet var spåret går men är nyfiken på annat som hänt i skogen.
Den nya typen av återgång klarade hon galant, medan bloduppehållet på raksträckan vållade lite osäkerhet!? Snart nog fann hon spåret igen och for genom rishögar ömson krypande och ömsom högt skuttande. Vi hade 2 diken ocskå samt väldigt kuperad terräng med mycket lösa klippblock och mosshalkiga stenar.
Det var förutom Kim och spårläggaren 1 man till för att kolla Mollys spårning. Vi flåsade och stönade i den jobbiga terrängen men Molly var så inne i sin egen värld att hon inte brydde sig om oss. Ju svårare terrängen var desto mer koncentrerad var hon.
Spåret var 800 m och tog henne 25 minuter. Jag är mycket nöjd med hennes insats på premiärspåret för i år.

Här står Molly och hämtar andan efter sitt spår. Kolla pinnarna i den lurviga och otrimmade pälsen :-((

Sen blev det vänta igen eftersom vi var 7 hundar och man ska gå med på det spåret som man har lagt och bedöma den hunden som går det.
20.00 var vi hemma med en trött, hungrig hund med pälsen smutsig och full av pinnar.

Här är några av de pinnar jag drog loss då vi kommit hem

Jag tycker alla hundarna var jätteduktiga, ingen hade spårat på ca 6 månader och spåren hade legat 28-30 timmar, men alla fann spårsluten och den hägrande klöven.

 På det hela taget var det en rolig dag och vi längtar redan till nästa gång som blir om ca 3 veckor.