Ute på vift.....

.......var vi igår. Det var Molly, Arvid och Patrik som var inbokade på ett öppen-klass spår hos viltspårdomare Börje Blomgren i Bjärnum.

Det var extra spännande eftersom det var Patriks tredje provspår, skulle han klara av detta också och bli Svensk Viltspårchampion den 19 maj, eller....... Jo då, killen fixade det och har nu på 16 dagar gått 3 spår för 3 olika domare och klarat av samtliga. Det har aldrig varit någon tvekan även om det i går var lite extra jobbigt eftersom det fanns färsk älgvittring vid spårstarten.

Vi hade bokat in 3 spår hos Bassetklubben och fått oss tilldelade 2 tisdagar och 1 torsdag. Det var tur att det inte blev tisdagen denna veckan eftersom det spöregnade den dagen. Igår var markerna lagom fuktade, det tom duggregnade lite och förutsättningarna var goda för att spåra.

Börje hade en aspirant med sig och det var han, Kalle, som var ansvarig för spårläggningen. Molly fick ett spår som började på ett kalhygge med nyplanterad granskog. Hon drog i väg i raskt tempo och vinklade fint i första vinkeln.  I återgången gick hon inte ända fram, utan vände och sneddade istället in på rätt spår. Domarna tyckte det var OK eftersom hon förmodligen kände genom vittring vart spåret gick.

Därefter kom vi till ett jobbigt parti. Där fanns vildhallonsnår med långa stickiga slanor och annt vildväxande sly och Molly markerade att hon ville igenom, men det var svårt, Hon tog sats flera gånger men fastnade, jag förstod att vi skulle igenom ty jag såg att vissa partier var nertrampade, där hade spårläggaren gått. Det blev till att "puscha" henne och med hjälp av uppmuntrande tillrop fixade hon det. Gubbarna tyckte hon var duktig för det var väldigt tätt och besvärligt.

Spåret gick sedan längs en stengärdsgård och Molly började ringa lite, var uppe på muren och kollade om spåret gick dit, - men nej. Koll på andra hållet, - nej. - Aha, bloduppehåll på raksträcka, vi pinnar vidare rakt fram matte!

Vi spårade och spårade och så äntligen kom ordern; stanna hunden! Skottprov!  Molly satt spänd och ivrig att ge sig iväg igen för att finna den åtråvärda klöven. Den fanns gömd i tät granskog och som grädde på moset fanns där även färsk spillning. Jag brukar ge Molly 5 delade köttbullar uthällda över klöven och kunde inte fatta att hon lämnade kvar några, men så såg jag ju vad det var som låg på marken, Duktig Molly som inte åt rådjurs-tollarna.

Aspiranten fick först ge sitt utlåtande och Börje B kollade sina anteckningar och de var tämligen lika i sin bedömning. 24 minuter, 1:a pris och eftersom hon visat sådan kämparglöd och var aldrig mer än 8-10 meter från spårkärnan så enades de om att hon var värd ett HP.

Efter Molly var det Arvids tur. Han gick sitt livs bästa spår enligt matte Anki, tog 15 minuter på sig och vek aldrig av från spåret. Givetvis fick han 1:pris med HP han också! Så det var 3 glada cockerspanielmattar som steg in i köket till fru Blomgren som utlovat kaffe efter spårproven.

Nu är pälsen genomborstad och både matte och husse har kollat efter fästingar. Inte en endaste fann vi, så Scalibor halsbandet gör nog nytta!

Idag har vi vilat, skällt lite på grannens katt och hälsat på Gerry en stor, fin och lugn Golden Retriver på 1 år som just precis hämtats hem till en familj här i grannskapet.

Nu skall vi äta päron, så vi avslutar våran blogg och önskar er alla en trevlig helg!