tisdag 12 juni 2012

Slutspårat?


De två senaste gångerna vi varit på viltspårtävling har Molly visat dåligt resultat. Hon har hållit på 35-40 minuter och kryssat väldeliga i skogen. Det kan kanske bero på den mindre blodmängd som numera används eller är det så, att hon har tappat intresset för spårandet och tar hellre in andra skogsdofter än de hon ska.

Jag har medvetet låtit henne vila 6 veckor från allt vad spårande heter- men i söndags var det åter dags. Jag hade bokat in ett spår hos taxklubben uppe i Vedema. Jag vet att Molly gillar att vara där, hon brukar skrika av glädje när vi "rasslar" över färisten vid infarten till området. Visst blev hon glad och sprang rundor och luktade än här och än där när vi rastade av oss på en liten promenad runt sjön.
Klockan 12 dök domare Niklas upp och hon hoppade och hälsade glatt på honom och var glad och förväntansfull då vi kom ut till spåret och selade på.

I sökrutan irrade hon än hit och än dit. Svansen gick i ett, då och då for hon ut ur rutan och jag följde efter såklart - men nej inget där, och Molly sprang tillbaka till rutan igen där domaren stod. Hon är inte dum och så klart väldigt erfaren, så hon vet, att då domaren går med är man rätt på det, stannar domren då man tappat spåret, ja då går man tillbaka till domaren och hittar snart spåret igen.

Efter 10 minuters "snoende" fick hon nog upp ett spår och drog iväg upp i skogen och jag och domaren efter och vi spårade av hjärtans lust en bra stund. Då säger domaren att vi är helt fel på det - 1:an har flugit sin kos men han kan sätta tillbaka henne på spåret och går det utan problem så får vi ju en 2:a. Jo, det går jag med på och Molly visas på spåret och fortsätter glatt i samma anda. - Nu är ni helt fel på det igen, säger domaren  och då väljer jag att bryta spårandet.

Då vi går tillbaka ber jag domaren visa var "uppsparket" finns. Jag visar det för Molly och säger "sök spår". Vet ni då vad hon gör? Jo, hon lägger sig och pausar rakt där spåret börjar. Så lite intresse har hon alltså för den förr så spännande bloddoften :-(

Varför följer hon inte blodspåret som hon brukar? Hon är varken trött, överviktig eller har ont någonstans - så varför spårar hon inte nu? Hon springer och hoppar som en gasell i skogen och har väldigt kul men spåra - nej. Man har alltid kunnat lita på henne att hon fixar sitt spår men nu vet jag inte längre hur vi ska göra.

Molly får i fortsättningen nöja sig med att spåra godis i mattes planteringar

eller jaga cyklister som kör utanför staketet

5 kommentarer:

  1. Hade inte Eva,Ki, eller Niklas något förslag? Låter så trist för jag vet ju vilken glädje det varit för båda! Kram Carina

    SvaraRadera
  2. Hoppas att det löser sig på något vis! Och att Molly får tillbaka sin spårpassion snart igen!
    Kram!

    SvaraRadera
  3. Men nog måste det gå att väcka Mollys spårintresse igen!! Så synd annars!

    SvaraRadera
  4. åh vad tråkigt :( hoppas det väcks till liv igen för det är ju så roligt.

    SvaraRadera
  5. Så har vår Elon varit också de senaste gångerna. Igår var huisse jättebesviken. De hade ett andra viltspårprov. Elon blev godkänd, men ingen etta eller ens två, så det är lite samma funderingar här....vad är fel ?

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.